Reflektioner om ett land i vast
Ja mina, forlat, VARA goda vanner. Hur ser laget nu ut har borta i vast? Man skulle kunna saga att storre delen av de adjektiv som beskrev vart besok till the Grand Canyon nog mycket val aven kan anvandas pa Las Vegas. Forst och framst bor vi hos varldens underbaraste lilla familj (svenska Theresa, amerikansk/arabiska Stephen och lilla urgulliga Christian) som bara gor att vi alskar staden annu mer. Vi kan inte tacka dem tillrackligt! Vi fick lana Theresas bil igar sa med froken Redner vid ratten begav vi oss ner till the Strip, utan nagra som helst bekymmer forutom en helt obefogad tutning av en bakomvarande bil. Lite forvirrade blev vi da parkeringsvakten fragade "self parking or valet ma'am?". Det senare visade sig innebara sma gubbar som parkerar bilen at en. Inget vi behovde!
Vi hamnade mitt i the Venetian, det vill saga ett miniatyr-Venedig uppbyggt i ett kasino. Galet. Mer galet skulle det bli. Paris, Ceasers palace, en regnskog, Bellagios underbara fontainshow samt Treisure Islands inte lika imponerande piratshow (halvnakna tjejer som dansade typ) hann vi aven med innan det var dags for kvallens huvudattraktion: The Blue Man Groups oerhort humoristiska och musikaliska show. Stephen hade fixat oss gratisbiljetter (tusen tack) och tack vare dessa skrattade och njot vi konstant i lite drygt tva timmar. Fantastiskt!
Idag har vi softat (den extrema varmen tar kalen pa oss, ca 30 grader) och ska alldeles strax hoppa pa bussen till San Diego dar vart Kalifornien-aventyr borjar. Tjoho!
Reflektioner om the American Dream:
- Inte konsigt att overvikten ar extrem da skrapmat alltid ar det billigaste alternativet.
- Lagom oklart att man hor mer spanska an engelska och att typ alla skyltar finns pa bada spraken. Miami var varst dar informationen kom pa spanska forst och sen engelska.
- Da Greyhoundbussarna ar det billigaste alternativet och da 99 % av manniskorna pa dessa ar svarta har vi dragit den sorgliga slutsatsen att detta land ar sa langt fran jamstallt som man kan komma. Storre delen av underklassen ar svarta, punkt. Sorgligt men sant.
- Barnuppfostran. Herregud alltsa. Vad ska man saga? Existerar den ens hos den fattigare befolkningen? Jag vet inte hur manga ganger vi sorgset hallit for oronen da foraldrar skrikit allehanda svordomar at sina 2-3-ariga barn.
- Oklara priser. I Austin kostade ett 24-timmarsbusspass 2 dollar medan en enkelbiljett i New York kostade 2, 25 dollar. Taxen (skatten) ska vi inte ens tala om. Den ar olika beroende pa vilken stat man ar i och den laggs pa efter slutsumman.
To our english speaking friends: We love Vegas! Have stayed at an old student to my (Nicolina's) dad and she and her family have taken care of us in the best way possible! Used their car yesterday and drove down to the Strip to enjoy all the casinos (no, we didn't gamble) and the amazing Blue Man Group Show. Heading to San Diego in a few hours to enjoy California for the next two weeks! Some things we've realised about the US: 1. No wonder obesity is huge since junk food always is the cheapest option. 2. A bit weird that we hear more spanish than english. 3. Since 99 % of the people on the Greyhoundbuses are black and since that's the cheapest option we've realised this country isn't equal at all. The majority of the poor people are black, sad but true. 4. Raising children isn't done in the best way, especially not amongst poor people. 5. Strange prices. A bus day pass in Austin costs 2 dollars and a one way trip in New York costs 2.25 dollars. Taxes, gosh, extremely weird. They're added after the total price.
Well we off to the busstation now, take care!
Nico(o)Lina
Vi hamnade mitt i the Venetian, det vill saga ett miniatyr-Venedig uppbyggt i ett kasino. Galet. Mer galet skulle det bli. Paris, Ceasers palace, en regnskog, Bellagios underbara fontainshow samt Treisure Islands inte lika imponerande piratshow (halvnakna tjejer som dansade typ) hann vi aven med innan det var dags for kvallens huvudattraktion: The Blue Man Groups oerhort humoristiska och musikaliska show. Stephen hade fixat oss gratisbiljetter (tusen tack) och tack vare dessa skrattade och njot vi konstant i lite drygt tva timmar. Fantastiskt!
Idag har vi softat (den extrema varmen tar kalen pa oss, ca 30 grader) och ska alldeles strax hoppa pa bussen till San Diego dar vart Kalifornien-aventyr borjar. Tjoho!
Reflektioner om the American Dream:
- Inte konsigt att overvikten ar extrem da skrapmat alltid ar det billigaste alternativet.
- Lagom oklart att man hor mer spanska an engelska och att typ alla skyltar finns pa bada spraken. Miami var varst dar informationen kom pa spanska forst och sen engelska.
- Da Greyhoundbussarna ar det billigaste alternativet och da 99 % av manniskorna pa dessa ar svarta har vi dragit den sorgliga slutsatsen att detta land ar sa langt fran jamstallt som man kan komma. Storre delen av underklassen ar svarta, punkt. Sorgligt men sant.
- Barnuppfostran. Herregud alltsa. Vad ska man saga? Existerar den ens hos den fattigare befolkningen? Jag vet inte hur manga ganger vi sorgset hallit for oronen da foraldrar skrikit allehanda svordomar at sina 2-3-ariga barn.
- Oklara priser. I Austin kostade ett 24-timmarsbusspass 2 dollar medan en enkelbiljett i New York kostade 2, 25 dollar. Taxen (skatten) ska vi inte ens tala om. Den ar olika beroende pa vilken stat man ar i och den laggs pa efter slutsumman.
To our english speaking friends: We love Vegas! Have stayed at an old student to my (Nicolina's) dad and she and her family have taken care of us in the best way possible! Used their car yesterday and drove down to the Strip to enjoy all the casinos (no, we didn't gamble) and the amazing Blue Man Group Show. Heading to San Diego in a few hours to enjoy California for the next two weeks! Some things we've realised about the US: 1. No wonder obesity is huge since junk food always is the cheapest option. 2. A bit weird that we hear more spanish than english. 3. Since 99 % of the people on the Greyhoundbuses are black and since that's the cheapest option we've realised this country isn't equal at all. The majority of the poor people are black, sad but true. 4. Raising children isn't done in the best way, especially not amongst poor people. 5. Strange prices. A bus day pass in Austin costs 2 dollars and a one way trip in New York costs 2.25 dollars. Taxes, gosh, extremely weird. They're added after the total price.
Well we off to the busstation now, take care!
Nico(o)Lina
Kommentarer
Postat av: Inger, Linas mormoster/gammelmoster
Uppskattar era intelligenta iakttagelser och kommentarer. Fortsaett med det!
Trackback
